Jennie's dagbok under tredje dräktigheten.
 

28 maj Inte konstigt att det var stökigt i magen natten till i går och att jag mådde illa. Jag har fått valpar. Efter en del turbulens så har jag 1 hane och 3 tikar som är jättefina. Så nu är dagboken slut för denna gång.

27 maj I natt har det varit stökigt i magen och jag har mått illa. Ute ett flertal ggr och ätit gräs. Som senare kommit upp. Matte tycker att jag är dum som äter sådant som senare kommer upp. Men jag vet nog vad jag gör och enligt matte så har jag väldigt bestämda åsikter om hur det skall vara. Det är möjligt men det är jag som bestämmer, enligt min åsikt och det jag inte vill äta äter jag inte och det jag vill äts med förtjusning.

25 maj Det jobbiga fortsätter men jag har lyckats klämma ner både det ena och det andra i min jättemage. Matte tycker nog att jag kunde klämma ner lite till men det finns inte plats för mera här. Det är fullt. Magen mäter idag 88 cm. Matte har börjat tempa mig, varför nu det skulle vara nödvändigt. Det har hon aldrig gjort förr och jag är inte sjuk. Men matte säger att eftersom hon ev. skall vara borta på torsdag kväll så vill hon ha koll på läget. Vilket läge undrar jag? Mitt läge är för tillfället liggandes med en stor kula mitt i vägen för att ligga på mage. Och att tro att man skulle kunna ligga på rygg är idiotiskt. Jag kommer aldrig att komma upp igen utan se ut som en sköldpadda med benen i vädret i så fall. Dom tränar på att dansa rumba eller kvickstep därinne och matte tycker det är så häftigt att se bulorna på magen. Jag blundar för det räcker med att känna dom. PUST!!!!! Men snart så är det över och jag vet vad som väntar. 8 veckor av omsorg och matande och massor av myspys. Ja i alla fall i början för sen skall dom uppfostras också. Gud hjälpe mig vilket jobb. Men det brukar bli rätt bra på slutet.

23 maj Nu är det jobbigt vill jag bara meddela. Och torrfoder äckligt igen. Magen växer som bara den. Idag är det 53:e dygnet och magen mäter 86 cm. Undrar vad detta skall bli. Men detta med mat är en historia för sig. All människomat är gott men hundfoder blääääääääää. Men som sagt var jag har en snäll matte. Hon fixar allt möjligt gott till mig och jag äter som om jag inte sett mat förut. Men försök inte att blanda i torrfoder alltför mycket för då ratar jag det. I magen skuttar dom runt så jag tror det skall komma små kaniner istället för valpar. Matte tycker det är jättemysigt att känna när dom sparkar och jag vill bara säga att om hon gillar det får hon gärna ha dom i sin mage så får hon se hur kul det är. Och hur kissnödig man blir, och speciellt nattetid. Men jag tror i alla fall att dom blir jättesöta. Nu börjar jag längta tills dom kommer faktiskt. Och matte längtar också.

18maj Allt är precis som vanligt. Min matte har inte lärt sig att man inte skall bli glad åt att jag äter bra och dessutom är hon så dum att hon talar om det för folk. Så kan vi inte ha det sa jag och åt inte en bit i fredags under dagen. Naturligtvis förföll matte och gav mig massor med BARA gotta. Det skulle hon inte ha gjort för den natten bullrade magen och jag vart tvungen att gå ut flera ggr. Så till frukost kokade hon havregrynsgröt. Det behövde min mage för sen åt jag både det ena och det andra som serverades. Efter denna måltid har jag ätit torrfoder både morgon och 3 ggr till till mattes stora förtjusning. Men i morse var det stopp med det. Det är trångt i magen nu så det går inte ner så stora portioner åt gången. Men istället äter jag många. Och matten är snäll. Jag har varit ute och sprungit lite men det är lite tungt att skutta runt med denna magen. Matte har känt att dom sparkar där inne. Jag vill bara meddela att jag också känner det.

11 maj Allt går som planerat. Filmjölk och macka med ost och skinka till frukost. Valpfoder 3 ggr per dag med lite köttfärs eller annat gott i. Det är riktigt bra just nu att vara dräktig även om jag faktiskt tycker att jag kunde få ett mål till till natten. Ja bara ett litet men ändå. Men matten är vis av skadan som hände härom natten. Åt sent alldeles väldigt sent blev det och då spökade magen. I och för sig tror jag att det sjönk för magen blev jätterund efteråt. Mattes kamrat Gunvor var här i söndags och hon tittade på mig och sa att fortsätter det så här så blir det 12 stycken. I går var han som försäkrar oss här och sa att med drygt 3 veckor kvar så var jag väldigt stor. Oj, oj vad skall detta bli? En hel hög eller vad tror ni? Den som lever får se och det har väl visat sig om ca. 3 veckor.

6 maj Nu har jag blivit rakad på magen och någon person smetade in den med kall gelé. Sen körde han en apparat på magen och matte och han såg en hel hög med valpar som sprang runt därinne. Så nu kan jag fortsätta med att äta mat 3 ggr per dag och fil med smörgås på morgonen. För på morgonen är inte hundmat gott. Men senare framåt lunch så slinker även torrfoder ner och diverse annat också. Men matte är en snäll matte och blandar i lite extra gotta åt mig.
Det gillar jag för enligt mig skall man fjolla med dräktiga tikar. Så det så!!!!!

2 maj Denna morgon var ingen höjdare vill jag lova. Maten var i och för sig god men tyvärr kom den upp lika fort som den åkte ner. Tess och Hallon ville gärna vara med och smaka av det men matte hindrade dom. Men framåt lunch gick både hundmat och lite gotta ner och 2 ggr till under eftermiddagen och kvällen. Det har jag fått behålla och nu är jag ganska nöjd för tillfället men jag tror att till morgonen är det envisa illamåendet här igen. Jag skall göra vad jag kan för att inte hitta det under natten men jag tror att det smyger sig på så där på småtimmarna. Pestigt är det i alla fall.

29 april Jodå illamåendet fortsätter och speciellt på morgnarna. Då är hundfoder ÄCKLIGT men jag kan klämma i mig mackor med ost och skinka. Min matte säger att jag är bortskämd. Ja ja det är möjligt men jag gillar ost och skinka och eftersom jag vet att min matte är en fjolla vad gäller dräktiga tikar så är det bäst att passa på och utnyttja det. Men jag har hört rykten om att hon funderar på att ev. ultraljuda mig så att hon vet att jag väntar valpar. Enligt min mening är det inget tvivel om den saken. Egentligen tror jag inte att matte heller tvivlar för hon säger att jag redan är tjock. Det kan väl inte vara möjligt så lite som jag äter. Jag tror hon gör det bara för att veta om hon skall sluta ge mig god mat utan återgå till enbart torrfoder. Dum idé i så fall tycker jag. Någon fördel skall man väl ha när man är parad. Det är i alla fall min åsikt om det hela. Men jag återkommer med mer rapport av hur det fortlöper för nu är matte hemma igen och jag kan terrorisera henne bättre än Magnus.

17 april Jaha nu har det börjat. Precis som vanligt säger matte. Vadå börjat undrar ni? Illamåendet på morgonen förståss. Jag har inte fattat varför ingen har kommit på idén att tillverka ett hundfoder bestående av skinka, ost och diverse annat gott. Det vore väl en kanonbra idé att ge till illamående dräktiga tikar. Jag tror att vår matte också skulle tycka det, men det är klart att om hon blandar i tillräckligt mycket av dessa bägge sakerna i den vanliga maten och rör om ordentligt så kan jag väl än så länge luras till att äta vanligt hundfoder också. Men i morse var första gången jag gick ifrån maten och gick till matte och tiggde ost. Hon gick på det ända tills hon hörde att någon åt i min skål. Det är väl sjutton att Tess inte kan låta bli att smaska när hon äter. Då blev jag ju tvungen att äta upp maten, men skall sanningen fram så la hon i 2 skivor ost innan den slank ner. Men, men nu var det dags igen då. Fast jag får väl trösta mig med att det brukar gå över och matte brukar vara snäll så vi hoppas det fortsätter så.

12 april Jag kan nog tänka mig att vara dräktig rätt ofta. Ja än så länge i alla fall. I morse slog matten till med Klass färskfoder och det var en höjdare. Och sen var det ju detta med osten. DET ÄR GOTT!!!! Men för att återgå till detta med dräktigheten. Matte säger att det syns redan och framför allt märks det på mitt sätt. Ser lite smått deprimerad ut eller rättare sagt tankfull. Klart man tänker en massa just nu. Undrar över vad det skall bli och hur det skall gå. JA NI VET eller det kanske är mattar som oroar sig för sådant. Om det är så så smittar det nog till oss hundar. Men just nu tar vi allt med ro och passar på att ladda mens vi kan och orkar. Fast hur det skall bli om knappa 2 veckor när matte tar med sig småttingarna och reser till Norge det undrar jag verkligen. Tror ni Magnus serverar lika god mat som matte? Tveksamt för det är just den tiden jag brukar må illa. Hoppas matte lagar en massa goda portioner som han kan ge till mig när hon är borta. Annars kanske jag måste förfalla till att äta hundmat om jag skall få något i mig. Ja, ja vi får väl se hur det blir med den saken. Den dagen den sorgen.

7 april Ja allt fortgår som beräknat och matten är snäll och serverar både ost och kokt skinka på morgonen. Lite extra filmjölk och diverse annat smått och gott. Just nu tycker jag det är riktigt angenämt att vara dräktig på detta hotell. Men, men man vet aldrig vad som väntas. Jag tror jag skall ta mig ett snack med MAX mamma som också väntar "valpar" Eller kanske rättare sagt barn vad gäller henne. Men jag vill bara säga en sak att jag är glad för att vara hund för hennes mage började växa för länge sen och hon skall inte ha barn förrän i augusti. Herregud vilken tid människor behöver för att utvecklas jämfört med oss hundar. Nej 9 veckor är helt tillräckligt enligt min mening. 9 månader skulle jag aldrig stå ut med. Hon kanske har något bra tips på vad man gör för att slippa må illa, men matte säger att det är lika illa för en del människor också.

3 april Det är något allvarligt fel på mig säger matte. Hon påstår att jag inte kan veta än om det är några valpar eller rättare sagt möss. För det där med ost är ett kapitel för sig. 2 dagar efter jag vart parad så blev jag så där fruktansvärt sugen på ost och dessutom skrider jag fram med något frånvarande i blicken och ser alldeles väldigt bebådad ut. Förra gången såg till och med MAX mamma det väldigt tidigt så det är inte bara matte som inbillar sig. Och som en av min mattes kamrater brukar säga när någon frågar om tikarna är dräktiga: Det är klart! Hon är ju parad! Och det kanske ligger något i det. Just nu är allt i alla fall toppen och vadå illamående i slutet av tredje veckan? Det har jag förträngt sen förra gången.

31 mars
Jaha nu var det dags igen. Men jag kan ju inte direkt påstod att jag inte ville bli med valpar denna gång. Jag har försökt och försökt att få Tess ( som också löper ) till att göra valpar med mig i flera dagar. Och om sanningen skall fram så har hon ställt upp ganska flitigt. Men matte säger att för att det skall bli några valpar så måste man först träffa en pojkhund och det har jag gjort nu. Han heter Tom och var faktiskt riktigt söt. Så nu väntar vi på valpar igen.