|
Brev från valpköpare.
|
|
081227 Hej Kerstin! Idag har vi varit i Örsundsbro (Wängsta gård) utanför Bålsta och jagat med Solo. Vi har sett och stött en massa rådjur men inte skjutit något. Vi gick utmed en å i förhoppning om att få skjuta några fasaner. Men Solo stötte fram en hare i stället, som husse fick skjuta. Solo stannade till en stund när haren skuttade fram och reagerade inte ett dugg när Tomas sköt, trots att Solo var alldeles i närheten. När haren föll ihop sprang Solo fram och viftade på svansen och var jätteglad. Han nosade och slickade på haren och var mycket intresserad. Men han bet och slet inte i den! Sen fortsatte vi att gå men då var det inte så lätt för Solo att ha kvar intresset för att leta upp nytt vilt. Han ville helst gå och slicka på haren på jag eller Tomas bar. Vi har haft en jättehärlig dag och Solo har fått jaga i stort sett hela tiden och han har haft jättekul!! Och det var så roligt att få skjuta en hare för honom! Kram Anne  Han är endast 9 månader. |
|
2008-11-04
Vov Gammelmatte!
Min matte säjer att jag tror att jag är en katt ????
Jag ville bara visa henne vilken fin mus jag hade fångat, så jag
kraffsade på dörren med musen i ett bra grepp i munnen och hon öppnade
dörren och skrek till först innan hon bad mig " loss !!!!"
Jag släppte och musen sprang in, matte blev smått hysterisk och det
tyckte jag var kul och tänkte hjälpa henne att få tag på musen.. Men
jag blev utskickad och efter ett tag så kom hon med en soppåse som
doftade intressant, hon gick med bestämda steg till soptunnan.
När jag väl fick komma in så borstade hon mina tänder måååånga gånger
sen sa hon-" Yatzy, du är en hund och hundar fångar inte möss, det gör
katter"
Oj, vad fel hon har.. Jag fångar ju möss och jag är ingen katt.
Blötpussar i massor från Yatzy "The dog"
|
|
2006-04-03
Gör inte som
jag PÅ lördag kväll den 1 april fick jag för mig att nu skulle jag börja träna blodspår. Fram med blod och klöv från frysen. Söndag morgon kl: 9.00 gick jag ut för att lägga ett spår till Figge. Inte så långt hem ifrån, har ganska så bra skog runt där vi bor. Där jag skulle gå, går det inte så många dom flest håller sig på stigar nu när det är snö och det skulle inte jag. Det snöade stora flingor. Jag hittade ett bra ställe för start i en hage. Var lite nyfiken om han skulle gå i mina spår, blodet eller klöven. Var mycket snål på blodet. Klockan 18.00 då startade vi, husse var också med. När vi kom till starten så blev jag alldeles paff. Blodet som jag varit snål med, såg ut som västa blodpölar i snön. Dom lös. Jag blev lite svettig, undrade hur många som gått på stigarna och sett dessa blodpölar?? Vi startade. Figge nosade, slickade lite blod och sedan iväg. Han gick på klöven och bara ibland på blodet i början. Jag var nöjd. Men helt plötsligt MASSOR AV FOTSPÅR som gick i vårat spår. Det var även hundtassar i spåret. OK tänkte jag det är väl någon som har gått med sin hund. Hunden har väl visat intresse och ägaren har väl hängt på. För det skulle jag ha gjort. Figge spårade, gick bra på Oblodat och återgångar,. Vad man såg så hade dom som gått vårat spår inte haft lika lätt. Dom hade trampat runt tills dom fann nya blodpölar. Men dom sista 50 metrarna var det bara mina spår och det kändes skönt. För hade han gått på dom andra eller gick han rätt hela tiden, det undrade jag många gånger. Visst hade vi några släpp men han letade sig tillbaka hela tiden. Så när vi kom till slutet så var det någon som hade försökt ta våran klöv. Tur att jag bundit fast ordentligt. Där var det hundspår. Vi gick hem nöjda. Men jag med dåligt samvete för att blodet syntes så bra. Försökte trampa på det under spårningen, så det skulle åka ner längre i snön. Sa även åt Husse att trampa ned blodet. Idag måndag på morgonfikat på jobbet var det en av mina arbetskamrater som satt och berättade om något konstig hon hade varit om i går söndag. Det var fotspår och mycket blod i skogen, det gick inte på stigar, väldigt konstigt hade personen rört sig. Den var nog förföljd av någon. För en normal människa går inte så där. Dom hade haft funderingar om att ringa polisen. Det kanske var ett brott. Men inte gjort det och inte hade det stått något i tidningen nu på morgonen. Men konstigt var det och hon kunde inte släppa det. Jag måste ju fråga, var hon hade varit. Och det var i skogen där jag hade lagt blodspår. Jag fick tala om att det var jag som blodat och att det var träning för hunden. Nu går jag och undrar hur många har sett blodspåren, är det någon som ringt polisen?? FY VAD JAG SKÄMS. Nästa gång jag lägger spår skall det vara inne i storskogen där inga flanörer går. I alla fall om lusten faller på och det är snö. GÖR INTE SOM MIG Solan |
|
2006-03-20
Hej och voff! Jag har blivit en riktigt huslig kille, t o m mera jämställd än husse :) Idag har jag tvättdag och släcka-på-toaletten dag. Det där med att plocka in i maskinen är lite knepigt, det är roligare att plocka ut! Ungefär som med veden: varför plocka in när det bara är att ta pinnar ur vedboden och sprida på gården?! Notera att lill-syrran vansläktas! Hon bär minsann inte in varken ved eller tvätt, sitter bara och jollar sig med lakanen... Och så vill jag hälsa till alla mina syskon! Grattis på födelsedagen i efterskott! Jag fick en semla, vad fick ni?? //Zeb |
|
2006-03-10
Hej
och voff! Här ute på landet händer det konstiga saker. Igår var jag ute med min flock och pulsade i snön. Helt plötsligt får jag syn på en vit fågel som sitter fast på himlen ca 380 000km bort (ja, jag vet, jag har bra syn :-). Eftersom jag är en fågelhund av rang så började jag jaga efter den där retfulla ripan, men efter ca 100 m så försvann den bakom tallarna. ”Nu är den borta. Nu syns den inte nå mer” som Olle i Pistvakt skulle ha sagt. Matte bara suckade och muttrade att Kvistagranarna använder synen alldeles för mycket, vad hon nu menar med det…? Sen försökte hon förklara för mig att det var månen som jag jagade efter. Hon är ju knasig! Det var ju mitt på dan och månen är ju bara uppe på kvällarna, eller? Många fundersamma hälsningar från Paddan |
|
Hej och voff! Här hemma händer det konstiga saker, enligt mig i alla fall.
Det är inte lätt att vara Zeb härute på landet med matte, men det har hänt bra saker också:
Många öronpussar från Zeb (Doriz fick också vara med här…) |
|
Vilken lördag den 5 nov. 2005!!! Figge och jag skulle på stadgeträning kl:10.00 på Beateberg. Men eftersom det är jakt nu så skulle husse till Kristineholm och jaga. Och det ligger inte så många mil från Beateberg så vi skjutsade ditt husse till klockan 8.00. Nu skulle en gammal drivande hund få jobba lite och då ville dom att Figge skulle börja i ena ändan av såten och den gamle i den andra ändan. Ok sa jag men runt 9.15 måste jag åka. Figge fick tre fina jakter, fick även iväg några djur till andra sidan så även den gamle fick jaga lite. Men det blev inget skjutet. Sedan iväg till stadgeträningen, klockan började bli mycket. Vi är tre stycken, bara springrar. Vi började i kaninhägnet, och där gick det mycket bra, han har förstått att man inte skall springa efter när sitt signalen kommer. Men han är lite stående fågelhund, har lite svårt att sitta. Fick göra några stötar också, som vart bra. Sedan in i fågelhägnet. Där missade matte en fågel som inte ville flyga, smack så hade Figge den i munnen. Han höll den så fint och släppte på kommando, så den blev inte skadad. Fick förklaring att jag var sen och när stöten kommer från hunden och fågeln inte lyfter så händer det ofta att dom tar dom. Fel av mig att inte vara mer på alerten med sitt signalen. Men sedan var jag med. Så ringer telefon. Hur länge skall du vara borta?? Vi har troligen ett skadeskjutet djur. Vi skall ju hålla på till 14:00. Kollar klockan och konstaterar att vi kan fortsätta. Vi kommer att vara där inom två timmar. Nu skall vi gå fält med fågel i bur. Figge och jag får gå först. Han går ut bra, lyssnar på vänd signalerna, har fått fågeln i näsan, men lyder mig hela tiden. Bra fart. Stöter, sätter sig på signal. Sitter kvar när fågeln flyger. Vi får fortsätta söket fyra slag till. Jag var helt nöjd med Figge och med mig själv. Tyckte att jag jobbat bra. Och det tyckte Suzi och Arne också. Så där har jag lärt mig mycket, har blivit säkrare på mig. Börjar förstå hur det skall gå till och då kan jag få Figge att arbeta rätt. Sedan arbetade vi med apportering . Vi gick fält sök och så kastade Suzi en dummies . Sitt signal, och sedan apport. Figge markerade nedslaget mycket bra och satt stilla tills han fick kommando. Apportering och avlämning har vi inga problem med. Fick lite goda tips av Suzi vad man skall tänka på vid prov, som förare. Det är lärorikt att gå med och titta på dom andra hundarna. Det var tre olika typer av hundar som jobbade. Sedan iväg till eftersöket. Där har vi jaktledaren och två skyttar. När Figge och jag kommer dit vill dom att vi skall gå två. Dom tror att båda djuren är skjutna men vill vara säkra på att det är rätt djur. Skyttarna ut. Jaktledaren skall gå med oss. Får information om att här någonstans nerför slänten skall det vara. Ingen skott plats finns. På med sele, sedan sök spår. Vi går nerför slänten några meter och så tar Figge spår. Vi går över berg, under granar, ner mot sjön, upp igen. På ett ställe snurrar han runt runt, börjar ringa, sedan spår igen, tvär vinkel under taggtråd ut på ängen (där tror jag att han fått husse i näsan) men inte ,han fortsätter, över ett dike och där finns mycket blod in i skogen. Då säger jaktledaren: helt perfekt just här sköt vi djuret. Alltså var rätt djuret skjutet. Figge och jag fortsätter till slutet, han får mycket beröm fast det inte finns något djur kvar (det sitter i kylrummet redan) lite blod slickar han i sig. Glad och pigg går vi tillbaka. Kom igen matte lite till kan vi väl jobba. In i bilarna och iväg till nästa. Igen skottplats igen. Men dom har märkt upp på staketet där troligen djuret gått in. Ut med skyttarna, jaktledaren med oss. På med sele, släpper på efter staketet för att se om djuret gått in där sagt, men icke . Figge fortsätter ändes staketet ca 35-40 meter, under taggtråden in i skogen. Skog är synd att säga, bara snår och sten, en jäkla terräng. Skytten får stanna på vissa ställen och vänta in när jag kryper runt under granar, buskar, gallrade granar och andra träd. När kusten är klar, stannar jag Figge och vi väntar in skytten, så håller vi på ett bra tag. Sedan går det ut över en äng, in igen och så kommer vi till skottplatsen där djuret sköts. Rätt djur igen. Figge får slicka lite blod igen, för även det här djuret hänger i kylrummet. Mycket beröm igen. Selar av och har en springtokig hund igen hoppar och vill leka. Springer och möter skyttarna, är hel lycklig. Visst är det skönt att rätta djuren var skjutna och att vi klarade av att konstatera det. Jaktledaren var slut, matte svettig och vänster armen sönderriven, ett fult rivmärke ganska så djupt Men vilken hund vi har. Vad kommer det här att sluta?? Det gäller för oss att förvalta det vi har. Först rådjursjakt, sedan fågelträning och avsluta med två skarpa viltspår samma dag. Det blev en lång dag. Men jag tror att husse och matte var mycket mer trötta än Figge. Figge, Matte och Husse |
|
051101
Hej på er! Jag, Diesel-Doriz, har debuterat på utställning (eller vänstervarv som min matte säger, och alla andra på jobbet också…) Det var jättespännande, fast lite läskigt i början med så mycket människor och hundar på ett och samma ställe! Härute på landet finns det inte ens så där mycket hundar. Inte vad jag har sett i alla fall! Vi var inne i ett ridhus som var fullt med massa ätbart J Jag gick noggrant med nosen i backen för att få i mig så mycket som möjligt, men matte tyckte inte det var någon bra idé av mig att gå in i ringen och se ut som ett torrdass runt munnen! Så matte, som har varit med förr på utställningar i ridhus, plockade fram en liten handduk som hon torkade mig med både runt munnen och inuti! Hon påstod att jag såg ut som en bondlurk som hade stoppat in för mycket snus i truten. Jag skötte mig jättebra i ringen i alla fall! Stod still, pussade domaren i örat, sprang både runt i cirkel och triangel! Sen fick jag ett fint diplom där det står massa bra saker om mig, fast inte hur bra jag är som spårhund eller att hitta fåglar eller att träna med matte på klubben… Så här stod det: Tilltalande tik, utmärkt typ. Feminint huvud, mycket vackert uttryck. Tillräckligt vinklad fram, något knappt bak. Bra ben och tassar. Utmärkt kropp och bröstkorg. Något brant kors. Goda rörelser. Bra temperament. På torsdag ska jag gå på valpkurs med matte Jag ska lägga ner mycket tid på att lära henne att ge mig mera mat och vara ute mera och spåra! På torsdag ska jag få träffa syrran igen, men matte har sagt att vi inte kommer att få busa…! Oj, oj, hon ska nog få se! Rapport kommer senare. Många öronpussar från Doriz |
|
051013. Happy vill berätta lite för Tess och de andra tjejerna. Vov Morsan och ladies! Idag så hade husse med sig jobbet hem, hans jobb luktar såå gott och det tar aldrig slut, jag kan nosa i evigheter, lite avundsjuka blir ni allt. Det bästa av allt var att jag fick åka med honom, det är faktiskt sant.Min Matte har skickat över bilder på snyggigen, mig alltså, titta och njut. Lukterna får ni bara fantisera om, jag säjer bara underbart.... Många blöta pussar från eran Happy   P.S. Husse kör sopbil. Tänk er resten. D.S. |
|
051013 Kan berätta att Figge fick gå skarpt spår på älg i tisdags. Och det gick perfekt, han fick älgen . Så husse ringde till mig överlycklig. Jag var med igår. Christer fick skjuta sin första älg. Figge och jag gick drev hela dagen. Men det blev ingen mer älg, men några mycket bra jakter på rådjur. Du må tro att Figge är populär i jaktlaget nu, först ett bra eftersök sedan jakterna med mycket bra skall, ligger i bra. Sista jakten kom på sista drevet och då sprutade bara ut rådjur i såten. Passkyttarna meddelade två rådjur, här två ,här tre, här bock, osv. Alla var trötta, men du må tro vilken jakt vi hade. Och det känns skönt att han kan hur mycket som helst när det finns djur. Dom andra hundarna orkar inte gå i alla drev och det gör inte jägarna heller. Bara Figge och jag orkar en hel dag. När vi kom hem så åt han och sedan sov han på kökssoffan. Han var seg i morse när dom åkte, tre dagar på raken är ganska mycket. Så få höra hur han gått idag?. Men i morgon blir det nog ingen jakt. Han behöver vila till på lördag. Och då ses vi?? Från en drevkarl med träningsverk i låren. Solan |
|
050804
Hej! Nu måste jag skryta lite om Doriz bravader i spårmarkerna igår! Jag la ett ganska kort spår (ca 60m) fast med två vinklar och lät det ligga i 30-40min. Sen gick jag med henne över spåret för att se om hon tog upp det och så hon snurrade! Hon ville bakspåra men jag stod still och höll emot i kopplet. Tokfrustrerad! Hon pep och gnällde och snurrade runt. Till slut så redde hon upp det och verkade säga "Guldfisk också!", satte ner näsan och spårade som en liten padda (hon är ju en liten padda =) Första vinkeln tog hon klockrent utan problem, nosade lite framför sig och konstaterade att där gick det inte och så spårade hon igenom hela vinkeln. Andra vinkeln kom hon lite snett till för spåret hade flyttat sig lite, men klarade den också utan problem. Slutet hittade hon på men på typiskt springermanér ville hon fortsätta spåra. Så vi busade med bollen och sen så bar jag henne av spåret och så fick hon bära bollen hem. Tokmallig! Zeb och Gizza var hemskt avundsjuka. Så till helgen blir det både längre och äldre spår. Kram Linnéa |
|
050601 Hallå Kerstin! Nu har de första mjölktänderna trillat ur, så nu ser jag ut som Tore Skogman i överkäken. Matte tycker att det ser så gulligt ut så hon ska visa det för allt och alla, jag blir så trött.. Det går riktigt bra på valpkursen, för nu börjar det hända lite roliga saker. I Söndags så åkte vi in till Norrtälje, vi skulle göra saker som kan upplevas som lite obehagliga, men vi gjorde bara roliga saker som att gå i spiraltrappa med gallertrappsteg åka kundvagn. Sedan så fick vi gå ner i ett P-garage och det var ju jättekul, fläktar som brummade och sprutade ut luft. Matte var väldigt stolt över mig, hon sa att jag var så trygg och duktig. Jag är lite sugen på att komma förbi och pussas lite och Matte säjer att jag äter som en dinosaurie, så hon skulle behöva köpa mera mat inom några veckor, för snart så har du det väl lite lugnare när valparna sticker hemifrån. Hälsa Mamma så mycket och de andra "tjejerna". Puss puss / Happy PS Paula och Anders mår bara bra, de hälsar så gott till er alla. DS |
|
Hallå Kerstin! Här är det bara bra, Happy bara växer både kilomässigt och psykiskt. Både jag och Anders har konstaterat att vi har köpt en riktigt clever hund. Han gillar verkligen när han får lära sig saker. Valpkursen är på Häverö och den kommer verkligen lägligt vi ser fram mot den allihop. Happy har träffat Mastiffvalpen som jag pratade om och han väger 28 kilo är alltså 20kilo större än Happy och han är 6 veckor äldre, det var bland det häftigaste jag sett, första 5 minuterna gick till att hälsa och kolla in varandra sedan var det fullt ös. Happy kom på att Dondis svaghet var läppvecken så dom var han på hela tiden och han parerade hela tiden för smidighet gå ju före storlek. De kommer att få träffas fler gånger. Efter mötet så sov Happy i 3 timmar. På Måndag så åker vi till Hallstavik och besöker "stickmyggan", skojsi, skojsi. Det är en riktig goding som vi har köpt och vi är så nöjda och så Happy med honom och han är inte till salu för alla pengar i världen, Matte och Husse är prouda över honom. Ha det ! Kramar Paula Anders & Happy Happy sänder en liten hälsning till mamma Tess som har lärt honom hundspråket så bra. |
|
Halloj! Nu har min matte blivit alldeles kollrig! Igår så var bevakningskillen Frank inne på jobbet och matte stod och pratade med honom jätteläääänge om spår och vindfiggar och ljudfiggar och knäppetält och en massa annat som jag inte förstod nånting av. Men matte blev alldeles sjuk av träningsiver och började prata om passiva markeringar i spåret och att skicka ut husse i skogen som figurant. Det tycker jag låter bra för jag gillar att jobba med matte men det där med passivitet tycker jag låter tråkigt... Det ska gå fort i spåret! Så man hinner med en massa annat oxå =) Fast jag har lugnat ner mig mycket, tycker jag själv i alla fall. Nu ska jag ta ut matte på en långpromenad och vissa henne alla rådjursspår som finns och så ska jag få gå spår (och träna passiva markeringar) innan vi åker och jobbar. Många hälsningar från oss på Lötvallen! //Zeb |
|
Från Solan 7/3 - 05 Figge har varit underbar sina första två år. Lätt att göra med hela tiden, han har tyckt att allt har varit kul och hans matte stora idolen. Jag har varit mycke bättre än hans hundkompisar, Alla könsperioder har bara varat några dagar. Han har varit hur lätt som helst. Så nu när han passerat två år trodde jag att allt var över. Men oj vad jag bedrog mig. Helt plötsligt upptäckte han att det finns löptikar. Han hör inte, nosen i backen hela tiden, låter som en värsta labbe när han har fått spår på en löptik. Piper och gnäller inne och ute. Kommer inte ihåg något han lärt sig. Har slutat att äta. Det värsta är när han försöker få upp en mitt i natten .Första gången går man ju på det, men nu får han ha ont imagen eller är det bara löptikar. Hitintills har det bara varit löptikar. Har kört skidor med honom nu när snön finns. Har lina på honom. Men i lördags så visste han inte hur det fungerade, då var det mycke hormoner i honom som snurrade runt. Vad jag nu får göra med honom är att bara träna saker som han kan 120% (och det är inte mycke) och göra inlärnings träning. Så nu håller vi på på valpnivå och då fungerar han. Undrar hur länge det här skall hålla på? Men jag får väl igen för de första två åren. Solan och en snurrig Figge |
|
Från Solan 30/10 - 04
Hej Kerstin!! |
|
Från Ellinor och Tia
25/10 2004 Hei! Vi kastet oss ut i det og meldte oss opp til B-prøven. Det betyr 500m spor med 3 gjenstander + sluttgjenstand, 2 timer gammelt, maks tid 20 min, 400 m rundering med inntil 2 figuranter, maks tid 20 min. Vi gikk sporet først, og det var unnagjort på 9 minutter der hun plukket alle gjenstandene. Runderinga begynte litt rotete (min feil), men vi klarte det akkurat! Kan ikke si at dette har gått opp for meg enda! Nå har jeg igjen 300m rundering i mørke og felt (uppletande) 30 x 30m. Deretter må jeg selv klare en orienteringsprøve før jeg kan begynne å tenke på å godkjenne henne. Godkjenninga gjøres på et hovedkurs (ukeskurs). Det er nå det alvorlige begynner! Jeg er bare så glad og stolt av oss! Ellinor |
|
Från Tia och Ellinor 19/2 2004 Hei! I går hadde Tia en veldig bra trening. Hun var kjempeflink! Nå når det er snø her i Vestfold, trener vi fritt søk rundt noen bygninger på et inngjerdet område ved havna der det er god vind. Det er en type trening Tia elsker - hun er helt vill når jeg skal ha på henne dekkenet og bringkobelet (rullen?). Hun søker effektivt, hun er lett å styre og veldig lydhør. Jeg kunne vel ønske meg et videre søk, men det kommer nok med erfaring tror jeg. Her fortsetter Tia fortellingen: "Mørke garasjer er ikke noe problem" sier hun. "Mamma hadde utstyrt yndlingsfiguranten min med et nytt pipedyr, og da jeg ble klødd på visse steder på kroppen (les: seriøs rompekløing:-)) mens jeg tygget som besatt på pipedyret, da var jeg i himmelen selv om tennisball og kattejakt kommer tett opp til dette på poengskalaen min over yndlingsaktiviteter. Jeg blir ofte så glad når jeg ser yndlingsfigurantene mine at jeg smiler nesten opp til ørene, og det kan se litt skummelt ut... Vel, vel... Jeg fortsatte søket. Nestsiste figurant jobbet jeg veldig for å finne. Han satt veldig høyt opp, så høyt at jeg ikke fikk rørt ved han. Jeg har meldt på utilgjengelige figuranter før, og det har gått greit, men denne gangen tenkte jeg å gjøre det litt enklere; det er jo lettere å bare sitte å halse til mamma kommer i stedet for å fly fram og tilbake med bringkobelet. Som sagt så gjort, jeg satte meg ned og halset jevnt i flere minutter Mamma hadde is i magen som de sier disse eierne. Hun sto og ventet til jeg kanskje ble ferdig, men det hadde jeg nemlig ingen planer om, og jeg kan fortelle dere at mamma var imponert, for en så jevn meldingshals er det lenge siden hun har hørt - selv på erfarne halshunder. Etter en stund var det likevel best å prøve og hente mamma, men da fikk jeg en annen figurant i nesa og føyk av gårde. Siden denne figuranten skjulte seg på "normalt" vis, var ikke meldinga noe problem, så det var "piece of cake". I mellomtiden hadde figuranten som lå høyt oppe, klatret litt ned slik at jeg fikk snuten borti benet hans, og da satt bringkobbelmeldinga perfekt. Nå snakker mamma noe om momenttrening på utilgjengelige figuranter. Ikke vet jeg hva det er - jeg bare vet at jo mer mamma finner på av slike ting og jo vanskeligere figurantene gjemmer seg for meg, jo mer gira blir jeg. Ja, jeg blir så gira at jeg gjerne tilbyr en liten hylekonsert alldeles gratis når jeg kommer hjem og mamma mener jeg skal ligge på hunderommet for å hvile etter dagens arbeid. Jeg sier nå bare at hun skal være glad at de ikke spiller "Sing" med Travis på radioen for det er nemlig yndlingssangen min, og da må jeg synge litt sammen med vokalisten. Også må jeg titte ut av vinduet for å se om noen kommer, men akkurat dét skjønner ikke mamma helt hvorfor jeg gjør. Men det er ikke alltid jeg skjønner helt selv hva jeg gjør... av og til skjer bare ting i en fryktelig fart :-) I kveld skal vi på Agility-trening. Der er både jeg og mamma like håpløse - det er null kontroll på armer og bein, men vi er ikke så seriøse akkurat på det området, så det får bli som det blir. Men du verden hvor morsomt det er å hoppe over hinder! Hei og hopp så lenge! Hilsen Tia (og Ellinor) |
|
Solan 12 december 2004.
Hej Kerstin! |
|
Anna 18 november 2003.
Hej Kerstin!
Jag har glädjen att kunna berätta att
Assar blev delad kursetta i valpkursen! 67 av 70 poäng! Vi hade
examensdag i lördags och "prisutdelning" på kvällen. Både Peter och jag
blev överraskade och jätte glada! Det har inte direkt gått lysande de
senaste gångerna på kursen pga av mycket hormoner och löptikar men, men
det verkar ju ändå som att något har fastnat.
Vi har tagit kort på Assar men de blev
jätte dåliga. Vi ska försöka ta nya imorgon... så håll ut, vi jobbar på
det!
hörs snart igen!
Kram / Anna
|
|
Solan 5 november 2003
Hej Kerstin! |
|
Linnéa 19 oktober 2003.
Hej.
Ha det så bra! |
|
Linnéa 5 oktober
2003
Kram Linnéa & Zeb & Socki |
|
Linnéa 4 oktober 2003
Hej
Men vi måste börja
träna mer på apportering och avlämnande för där fattas det en del… det
som inte fattas är arbetslust och föremålsintresse Nu sover han…
zzzzzz Kram från oss Linnéa, Socki och en mycket trött och nöjd Zeb |
|
Linnéa 28
sept 2003
Det som jag
var nöjd med var att han tog rullen från både sittande och liggande fig,
och självklart hans arbetslust! Han ger aldrig upp! Det finns inte i hans
skalle.
Sen blev jag nöjd med att jag kunde kalla in honom på första skicket och
skicka om honom. Kramar från oss Linnéa & Zeb & Socki
|
|
Linnéa 27 september
2003
Imorgon är det
sökträning. Återkommer med rapport om hur det gick
J |
|
Från Solan 26 september 2003.
Hej Kerstin. |
|
Från Linnéa 21 september
2003.Zeb snart 7 månader gammal.
Oj, oj nu
spricker jag nog snart *s*
Men han är ju världens bästa och goaste hund
J
|
| Från Solan 20 september 2003. Figge
snart 7 månader. Hej Kerstin!! |
